jakten efter perfektion

Av vilken anledning tränar du? Få snyggare kropp? Bli mer hälsosam? Gå ner i vikt?

Jag tränar ungefär 3-4 gånger i veckan, går en-timmes promenader varje morgon före frukost och äter nyttigt. Varför? Den främsta anledningen är att jag vill må bra. Om jag inte tränar, och bara sitter hemma och knappt rör mig, så mår jag skit. Jag kan gå till gymmet och känna mig skittrött, seg, ledsen, allting, men efter en timmes träning så rinner allt det där av mig och jag mår tusen gånger bättre. Att stå på crosstrainern i en timme får en att rensa ens tankar, att gå på ett boxningspass tömmer dig på alla tankar och rensar ut alla dina aggressioner.

Men jag tänker inte hyckla. Den andra anledningen är en evig jakt på en perfekt kropp.

Så vad är en perfekt kropp för mig? Förutom det självklara, att allting funkar och sådär, så vet jag knappt det själv. Jakten efter en perfekt kropp har pågått för mig i nästan 10 år. För 5 år sen var den närmast dödlig, och dit tror jag aldrig att jag kommer komma igen (även om det varit nära). Så, att väga typ 50 kg och bara käka sallad är inte mitt mål direkt (Been there, done that. Man tappar håret, fryser jämt och slutar få sin mens och den kommer inte tillbaka på något år. Not fun.) Det finns så jäkla mycket fina kroppar, tjejer som jag tycker är snygga men alltid är relativt. Man kan aldrig stöpa sin kropp exakt i den form man vill ha, så det går inte direkt att försöka få en kropp som t.ex. Beyoncé om man knappt har någon rumpa och är väldigt rak i kroppen.

Sen kan jag se en tjej som är relativt mullig och jag kan tycka att hon verkligen är vrålsnygg. Men på mig själv, så funkar det inte bara. Jag har ännu inte hittat någon form som passar mig, som jag känner mig bekväm med. Men det gör man kanske aldrig? Då får man nöja sig med att man är frisk och hälsosam, och att någonting som att man vill ha en mer vältränad mage inte så betydelsefullt.

Men det finns såklart saker jag gillar på mig själv. Och saker jag inte gillar. Men att lista saker jag inte gillar är så jäkla neggigt så det tänker jag inte göra. Jag gillar att jag har en rätt stor rumpa, men en VÄLTRÄNAD rumpa. Ingen jäkla hängrumpa här inte. Och att jag har välmarkerad midja, rätt smala höfter, rätt stora tuttar som inte hänger och framträdande axlar och fina nyckelben. Heck, jag diggar t.o.m min lilla putis till mage, men den kunde vara liiite mindre, haha..

Hade jag fått välja så hade jag velat ha en kropp som Blake Livley från Gossip Girl. Både hon och jag är lika långa, och hon är inte helt överdrivet smal, utan slank. Slank och vältränad är fint, men smal och mager går fetbort.


Men iallafall, min slutpoäng är: Att inte låta jakten på perfektion gå alldeles för långt, och glömma av att leva emellan åt. Att välja bort en utekväll med kompisarna, en god middag eller ha en myskväll med pojkvännen och en påse godis bara för att du är rädd att gå upp ett kilo, och väljer att sitta hemma med sitt té och typ en morot. Så länge man inte gör någonting till överdrift (gäller både träning och fet mat/godis) så mår man bra. Du blir inte tjock av att käka en pizza någon dag, men så länge du inte gör det varje dag så är det okej. Och utsidan är inte allt, så länge du är frisk och mår bra, så spelar det ingen roll om du är smal eller tjock eller brun eller ful eller vad som helst.