Hej lilla gosimosibloggen, idag har det varit en händelserik dag!
Dagen börjar med att jag vaknar upp typ, halvt förstörd för att jag sovit så jäkla dåligt. Jag har ingen mjölk hemma = inget morgonkaffe. Blir lite Hulken, och sticker iväg till gymmet och till mitt livs räddning numer: BodyCombat. Där fick vi veta av en vikarie att den ordinarie instruktören har pajjat knäet, och inte kommer kunna ha klassen på jäkligt länge. FUCK. Jag tycker han har varit skitgrym, stor och muskulös och brölandes på göööteeebossska, och nu fick en lite äldre dam rycka in. Jag avfärdade henne direkt, tänkte att det skulle bli någon aerobicliknande combat.
Fyfan. Alltså FYFAN vad fel jag hade.
Jag och alla andra höll typ på att kräkas. Efter sparkar som typ gick upp i taket och jabbar som skulle fått Arnold att ramla ihop så krälade jag ut från passet när det var slut och in i duschen. Sweet Jesus. I början kändes det bra men nu så gör varenda del på mig skitont. Låren dödar mig, rumpan gör svinont och ryggen trycker mig nedåt. Armarna ska vi inte prata om.
Kort sagt: Jag går som en gorilla. (GÅR-ILLA. HAHAHA)
Därefter blev det en mysfika med Carina inne i stan, där julhandeln var i full gång. Sweet god, fan vad folk det var! Affärerna måste gå riktigt bra just nu. Det blev en branmuffin med hallonmarmelad och jag var lycklig, mmm.
När jag kommer hem och förbereder mig på jobbet så kör jag den vanliga ronden framför das computer. Facebook - PerezHilton - Twitter. Det första jag ser är att bandet Every time I die har skrivit ifall någon vill ha en biljett till Taste of chaos. Svarar att jag självklart vill det, lite på vinst och förlust sådär. Jag ska ju ändå jobba, så liksom, what the fuck spelar det för roll förjagvinnerändåaldrig. Och så fick jag en!! Jag får ryck, försöker få tag på Viktor som jobbar och har en avstängd mobil för att se om han kan få tag på en vikarie. Malin (som precis kommit hem till mig) sitter och skrattar åt mig för att jag håller på att få en stroke typ.
Min tanke var att jag och Viktor kunde gå ihop, så att vi skulle eventuellt köpa en biljett utanför och sedan dela på det. Men Viktor hittar ju ingen såklart (en halvtimme innan jag börjar liksom, det var för mycket att hoppas på) så han är världens jävla bästa och jobbar för mig. "Du skulle gjort samma för mig". Hell yeah I would! Om han inte skulle se dom nu nästa helg i Köpenhamn skulle han ju fått den, no questions asked.
Ringde Stimpa som jag vet ska gå, och vi splittar en taxi och åker dit. Men ja, det var ju inte alls så som jag trodde att jag skulle få ståplats utan det blev sittplats, så Stina kilar ut i vimlet och jag sätter mig på första bästa stol. Tyvärr så var jag ju lite sent ute och missade ETID, trodde de skulle spela senare, men jag fick se mina favoriter Killswitch engage och fyfan vad glad jag var! Kände mig som en skrockande gubbe som satt och trummade med händerna på låret.
Nu är jag hemma, glad och trött och med träningsvärk. Kvällen blev helt annorlunda och jag är så jäkla glad att jag fick en biljett! Sista spelningen jag går på här i Göteborg, nu kommer det bli Stockholm för mig istället. Vilket jag gillar!
HEJ
11 år sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar